Donemiliagako goldea
Donemiliagako goldea[1] edo —jatorrizko izenburua, latinez— De ferro de Alava 1025 inguruan latinez idatzitako agiri bat da, Errioxako San Millán de Susoko monasterioaren agirien artean zegoena,[2] eta lehendabizikoz 1883an Fidel Fitak argitaratua.[3] Garrantzi handia du Arabako toponimiari buruz daukan informazioarengatik, 307 herriren izenen berri ematen baitu, hain data goiztiarrean (21 esparrutan banatuak).[4] Aipatutako 307 herrietatik 189 oraindik ere jendearekin eta 1025. urtean zeukaten izenarekin, topa daitezke eta gainerako 118 jendez hustu egin dira[5], baina baserriek edo ermitek iraun dezakete. 1025. urtean zeukaten izena, batzuetan bere horretan gorde dira, baina gehienetan denbora ez da alferrik pasa eta izen batzuek aldaera handia izan dute mila urtetan. XI. mendean herri txikiak ziren batzuk, gaur egun jendeak Gasteizko edo beste udal batzuetako auzo bezala ezagutzen ditu.


Donemiliagako goldeak XI. mendeko, 1025. urteko, Arabako herriek ordaintzen zuten zerga jasotzen du, eta XII. mendeko Becerro Galicano eskuizkribuan, kodexean, behi-larruzko liburuan kopiatuta dagoen pasarte esanguratsu bat da, batez ere toponomastika ikertzen dutenentzat.[4] Ez dakigu zein zerga zen ordaintzen zena, ez noiztik ez eta zergatik[4] (agian hamarrenak), baina, golde hortza edo muturra (dokumentuko latinean, «regga»), burdinazkoa, zen ordaintzeko unitatea, eta agirian Lautada eta Mendialdeko herriek monasterioari ematen zizkioten ordainak aipatu ziren (badira aberetan ordaintzen zutenak ere, gutxiengoa eta kopurua kasu gehienetan finkoa da, baina badira salbuespen gisa ordainketa aldakorra dutenak ere).[4][6]
Gehienak euskarazko toponimoak dira eta nahiko itxura arkaikoa dute: Zornoztaegi, Irossona, Horivarri, Udalha, Barrandiz, Galharreta etab.; baina erromantzezko izenak ere badaude: Billa luenga, Forniello, Quintaniella etab.[7] Edonola ere, lekuak ondo ezagutzen zituztela dirudi eta horrek eraman ditu zenbait egile (Caro Baroja eta gero Garate eta Knörr) pentsatzera, zerga biltzailearen bidea jarraitzen duela kontakizunak.[6]
Beherago Koldo Mitxelenak Textos arcaicos vascos liburuan emandako bertsioa[8] kopiatu dugu. (Saiatu gara gaur egungo toponimoekin estekak asmatzen baina guk iradokituriko loturak ez dira batere seguruak).
Dokumentuan aipatzen diren toponimoak identifikatzeko lanean ibili zen Gerardo López de Gereñu egilea ere.[9]
2015ean Ernesto Pastor Díaz de Garaiok eta Juan José Larrea Conde Euskal Herriko Unibertsitateko Erdi Aroaren Historia irakasleek argitalpen kritikoa atera zuen.[4]
Donemiliagako goldearen testu osoaren transkripzioa
aldatuOndorengo testu hau[10] latinez dago, jatorrizko testua bezalaxe, baina egungo puntuazio eta idazkera ohituretara transkribatu da, errazago irakur dadin:
(Ikus dokumentuaren argazkia, folio 189 zk., eskuineko zutabean, bosgarren lerroan hasten da)
« | De ferro de Alava
In era millessima sexagesima tertia, decano de Sancti Emiliani sicut colligebat ferro per Alave ita scribimus. UBARRUNDIA, XVIII reggas: Gamarra maior II reggas. Gamarra minor I rg., Erretanna I rg., Hamarita I rg., Mengano I rg., Hurriuari I rg., Mengano Goien I rg., Gernica I rg., Zeriano I rg. Betellogaha II rg., Naffarrate et Elhossu I rg., Hurnaga I rg. Urbina et Angellu I rg., Lucu et Arçamendi I rg., Goiahen I rg., Bagoeta I rg. CAMBOA XX rgs.: Lehete I rg., Essavarri, Argillana et Arina III rgs., Langara et Moio III rgs., Aroma I rg., Zuhazu I rg., Mariaeta I rg., Hazua II rgs., Hurizahar et Orengohin I rg., Mendissur I rg., Maturana III rgs., uno de cubito in longo et duos minores. Essavarri I rg. HARHAZUA, XXVII rgs.: Durana II rgs., Arzubiaga I rg., Zurbano II rgs., Hillarrazaha II rgs., Zerio I rg., Oretia et Matauco III rgs., Ania et Iungitu III rgs., Arguimaniz III rgs., Arbustu II rgs., Luviano II rgs., Hurivarri I rg., Doipa II rgs., Sansoheta I rg., Arroiaha et Reztia I rg., Mendivil I rg., Betoniu II rgs. HARHAZUA, XXII rgs.: Elhorriaga I rg., Arcahia I rg., Sarricohuri I rg., Otazu I rg., Gamiz I rg., Borinivar I rg., Huribarri[oh 1] I rg., Haberasturi et Huriarte, Argendonia, Betriquiz, Hascarzaha et Sancti Romani III rgs. MALIZAHAEZA, XXII rgs.: Abendangu I rg., Armenter III rgs., Ehari I rg., Gazaheta I rg., Berroztegieta II rgs.; Lassarte III rgs., Harizavalleta et Gardellihi III rgs., Gaztellu et Meiana III rgs., Mendiolha, Hollarruizu et Adurzaha III rgs., Gastehiz III rgs., Arriaga I rg. HIRASZAEZA: Gelhegieta III rgs. Iscona III rgs., Troconiz II rgs., Burgellu et Garonna[11] II rgs.; in alio anno I rg., Hararihini I rg., Aialha II rgs., Larrahara I rg., Dullanzi II rgs., Aniu I rg., Larraza et Arbelgoihen In duos annos III rgs., Herenizguhin et Habaunza III rgs., Hamamio I rg. HEGIRAZ, XIIII rgs.: Harhahia I rg., Haiztara I rg., Zalduhondo II rgs., Mizkina I rg., Paterniana I rg., Hagurahin et Salurtegi I rg., Munniahin I rg., Pingunna[oh 2] I rg., Ocariz et Padura et Opaucu I rg., Harrizavallaga, Hegilior et Abulanga III rgs. in anno. VII ALFOZES: Heguiraz et Sancti Romani et Hurabagin et Albiniz et Hamaezaha, uno andosco.[12] Hillardui et Arzanhegi et Ibarguren et Anduiahin, Heinhu, uno andosco. Zornoztaegi Irossona, Horivarri, Udalha[13], uno andosco. BARRANDIZ XXV rgs.: Galharreta I rg., Gordova I rg., Harriolha II rgs., Narbaiza II rgs., Larrea I rg., Hazpurua et Hurigurenna et Zuhazulha I rg., Ermua I rg., Audicana I rg., Algio I rg., Deredia I rg., Andozketa I rg., Kircu I rg., Helkeguren I rg., Zuhazu I rg., Uhulla II rgs., Erdongana I rg. LANGRARES, XXIIII rgs.: Novem Alfozes, Transponte, uno carnero. Mendihil I rg., Harrieta I rg. in anno. Eurtupiana I rg. in anno alio. Adanna I rg., Mendoza I rg., Eztarrona I rg., Otazaha I rg., Haztegieta I rg., Gobeio I rg., Zuhazu I rg., Lermanda I rg., Margarita II rgs., Gomegga I rg., Ariniz I rg., Zumelzu I rg., Benea I rg., Suvillana I rg., Elheni villa I rg., Luperho I rg., Quintaniella de sursum, Zavalla I rg., Billodas III rgs., Langrares III rgs. DE MURIELLES, XIII rgs.: Gersalzaha I rg., Olhavarri I rg., Huerzas I rg., Mandaita I rg., Suvillana I rg., Murielles I rg., Urvillana I rg., Haizcoeta I regga. Arcazaha I rg., Barhoa I rg., Kineia I rg., Carcamu I rg., Frasceneta I rg. OSSINGANI XXV rgs.: Paves I rg., Arbigano I rg., Basconguelas I rg., Erenna I rg., Castellu I rg., Cassizedo I rg., Licingana I rg., Cassizedo I rg., Antepardo I rg., Moliniella I rg., Olibani I regga Padul I regga., Comungoni I rg., Billoria I rg. Arreio I rg., Lagus I rg., Moscatuero I rg., Torreciella I rg., Arzillana I, Billavizana I rg., Lunantu I rg., Ripa I rg., Torrisu I rg., Carasta I rg., Zuhiabarrutia, novem rgs. In Quartango, duodecim rgs. In Urca, octo rgs., Bocara I rg. Irzu I rg., Revendeca I rg., Olhaerrea I rg., Bardahuri I rg. ALFONCE DE FORNELLO XX rgs.: Erenna I, Anuzquita I rg.[oh 3][14], Billaluenga I rg., Forniello I rg., Lunivilla I rg., Tuiu I rg., Sancti Juliani I rg., Ripamartini I rg., Lizinganiella I rg., Antezana I rg., Mazanos I rg., Ripa ota I regga., Melietes I rg., Quintaniella I rg. Igahigi I rg., Ripavellosa II rgs., Aramingon I rg., Ripacuta I rg., Logrozona I rg., Baia I rg. RIVO DE IVITA XXXV rgs.: Prango et Prango II rgs., Armendihi I rg., Atazaval; I rg., Betruz I rg., Argote I rg., Sancti Meiano I rg., Torre I rg., Sancti Martini I rg., Galbari I rg., Cimentu I rg., Barolha I rg., Loza I rg., Aima I rg., Paldu I rg., Mesanza I rg., Savastian I rg., Bergilgona I rg., Langu I rg., Guzkiano I rg., Guzkiano de suso I rg., Bustia I rg., Gogate I rg., Agellu I rg., Pudio I rg., Barizahaza I rg., Sagassaheta I rg., Orzalzan I rg., Uarte I rg., Marquina de iuso I rg., Carrelucea I rg., Marquina de Suso I rg., Basahuri I rg., Hobecori I rg., Hassarte I rg. HARRAHIA XLIII rgs.: Sancta Pia II rgs., Atahuri de suso II rgs., Atahuri de iuso II rgs., Okerhuri II rgs., Sabando de suso II rgs., Sabando de iuso II rgs., Ebissate II rgs., Donnas II rgs., Mussitu II rgs., Kerrianu II rgs., Haizpilleta II rgs., Erroheta II rgs., Allegga II rgs., Cekungau II rgs., Elhorzahea II rgs., Bahaheztu II rgs., Kesalla[15] II rgs. in his villis predictis, ubi bacca occiderint duas reggas donant. Oquina I rg., Izarza I rg., Azazaheta I rg., Birgara de suso et Birgara de iuso II rgs., Apignaniz I rg., Gessalva I rg., Bahanezta I rg., Berrozihavi I rg. DIVINA XXII rgs.: Oto et Oto III rgs., Huribari et Urrialdo III rgs., Mandoiana I rg., Gerenga I rg., Legarda I rg., Arrazaha II rgs., Apodaca II rgs., Mendiguren I rg., Arangiz I rg., Avoggoco I rg., Ihurre et Lopeggana III rgs., Andigana, et Oronda III rgs., Zuffia de suso[16], XIII rgs. et Zuffia de iuso novem reggas. |
» |
Oharrak
aldatu- ↑ Bi aldiz aipatzen da, HARHAZUA, eta bertan, bi aldiz aipatzen da Hurivarri eta Huribarri toponimoa, egungo Uribarri Arratzua, gure ustez.
- ↑ Gaurko inguruko mapari begira, pentsa daiteke XI. mendeko Pingunna hura gaurko Bikuñaren forma zaharra izan litekeela, baina ez dugu hipotesi hori, edo beste hipoterisirik, defendatzen duen idazkirik topatu.
- ↑ Donemiliagako goldean "Anuz/qta" irakurtzen dute Julio Caro Barojak eta Roberto González de Viñasprek, hau da, lerro-jauziarekin eta amaierako elementuaren laburdurarekin, "Anuzq (ui) ta", aurreko beste batzuek "Amuzquita" irakurri bazuten ere. "Anuzkita" transkribatu dute EHUko edizio digitala paratu dutenek (ikus Becerro Galicano Digital ( www.ehu.eus/galicano ).
Erreferentziak
aldatu- ↑ Euskaltzaindiaren Onomastika Batzordea: Gamiz Administrazio Batzarraren euskal izenari buruzko ebazpena, Euskera, LI, 2006, 2.
Testu horretan, Donemiliagako kartularioa sinonimotzat ematen da, baina kartulario horren atal bat da Goldea. - ↑ (Gaztelaniaz) Ubieto Arteta, Antonio. (1976). «Cartulario de San Millán de la Cogolla (759–1076)» Celtiberia.net.
- ↑ (Gaztelaniaz) Fita, Fidel. (1883). «El vascuence alavés anterior al siglo XIV» Boletín de la Real Academia de la Historia 3.
- ↑ a b c d e (Gaztelaniaz) Pastor Díaz de Garaio, Ernesto; Larrea Conde Juan José. (2015). La "Reja de San Millán"; transmisión textual y estructura interna. (in Estudios en homenaje al profesor César González Mínguez). , 257-297 or. ISBN 978-84-9082-169-5. PMC 922885126. (Noiz kontsultatua: 2021-02-19).
- ↑ «“De Ferro de Alava” (1025) – Abadelaueta elkarte etnografikoa» www.abadelaueta.com (Noiz kontsultatua: 2025-04-10).
- ↑ a b (Gaztelaniaz) Garate, Alberto; Knörr, Henrike. (1982). «El itinerario de los recaudadores de San Millán. Problemas, deducciones, hipótesis» Vitoria en la Edad Media. , 533–558 or..
- ↑ (Gaztelaniaz) Irigoien, Alfontso. (1997). «Las lenguas de los vizcaínos: Antroponimia y toponimia medievales» Opera selecta: 373–429..
- ↑ Textos arcaicos vascos; 1990ko edizioa erabili dugu. ISBN: 84-505-9203-6
- ↑ (Gaztelaniaz) López de Guereñu, Gerardo. (1958-01-01). «"MORTUORIOS" o DESPOBLADOS» Boletín de la Real Sociedad Bascongada de Amigos del País 14 (2) ISSN 0211-111X. (Noiz kontsultatua: 2025-03-17).
- ↑ «Donemiliaga Kukula monasterioaren Becerro Galicano-ren edizio digitala» www.ehu.eus (Noiz kontsultatua: 2025-03-30).
- ↑ Gauna. 2025-04-25 (Noiz kontsultatua: 2025-04-25).
- ↑ (Gaztelaniaz) ASALE, RAE-; RAE. «andosco, andosca | Diccionario de la lengua española: adj. Dicho de una res de ganado menor: Que tiene más de uno o dos años. U. t. c. s.» «Diccionario de la lengua española» - Edición del Tricentenario (Noiz kontsultatua: 2025-03-27).
- ↑ (Gaztelaniaz) «UDALHA - Auñamendi Eusko Entziklopedia» aunamendi.eusko-ikaskuntza.eus (Noiz kontsultatua: 2025-04-25).
- ↑ (Gaztelaniaz) González de Viñaspre, Roberto. (2010). «Acerca del nombre eusquérico de Anuzita Testimonios antiguos» Euskera (Bilbo: Euskaltzaindia) 2010, 55,: 319-340.. ISSN 0210-1564..
- ↑ (Gaztelaniaz) «KESALLA - Auñamendi Eusko Entziklopedia» aunamendi.eusko-ikaskuntza.eus (Noiz kontsultatua: 2024-05-13).
- ↑ «“De Ferro de Alava” (1025) – Abadelaueta elkarte etnografikoa» www.abadelaueta.com (Noiz kontsultatua: 2025-04-10).
Bibliografia
aldatu- Fidel Fita, (1883) fascículos IV y VI del Boletín de la Real Academia de la Historia, 3, (215-243 orr.) : I 30; I 60
- Estibalitz Breñas González de Zarate & Jabi Otsoa de Alda. (2002) Arabako euskal ahotsak. G.E.U. Elkartea ISBN 978-8493227500
- (Gaztelaniaz) Gerardo López de Gereñu Galarraga, (1989) [BAP 1957], Mortuorios o despoblados. Toponimia alavesa seguido de Mortuorios o despoblados y Pueblos alaveses. Onomasticon Vasconiae 5. ALSOGRAF, Euskaltzaindia, ISBN 8485479483 Bartzelona-Bilbao. 1989.
- (Gaztelaniaz) Koldo Mitxelena. Textos Arcaicos Vascos (1964). 1990. ISBN 84-505-9203-6
- (Gaztelaniaz) Ernesto Pastor Díaz de Garaio, «La Reja de San Millán: transmisión textual y estructura interna». Estudios en homenaje al profesor César González Mínguez. Iñaki Bazán Díaz (koord.), 2015 ISBN 978-84-9082-169-5 (257–298 orrialdeak).
- (Gaztelaniaz) Antonio Ubieto Arteta, (1976 [1954]). Cartulario de San Millán de la Cogolla (759-1076), documento 180.