Esperanza d'Ors

eskultore espainiarra

Esperanza d'Ors (Madril, 1949ko abenduaren 8a) eskultorea eta arte aztertzailea da. [1] [2]

Esperanza d'Ors
Bizitza
JaiotzaMadril1949ko abenduaren 8a (74 urte)
Herrialdea Espainia
Hezkuntza
Hizkuntzakgaztelania
Jarduerak
Jarduerakeskultorea
Lan nabarmenak
Concordiaren monumentuaren atzealdea, Oviedon instalatutako Esperanza d'Ors-en lana.

Biografia aldatu

Literatura Hispanikoan lizentziatua zen Madrilgo Unibertsitate Konplutentsean eta izen handiko argitalpenak egitera heldu zen, hala nola Rialp, Sarpe eta Marie Claire eta La Actualidad Española aldizkarietarako. Hasieran irakaskuntzara dedikatu zen, 1973tik 1977ra Nafarroako Informazio Zientzien Fakultatean Mugimendu Artistiko Garaikideetako irakasle gisa lan egin zuen.

Eskultore ibilbidea aldatu

1981etik aurrera, bere neba Alfonso d'Ors-ek emandako Sustapen Tailerrean parte hartu ondoren, erabat jarduera artistikoetara dedikatzen hasi zen. Prestakuntza artistikoa Madrilgo Zeramika Eskolan jarraitu zuen.[1] [3]

Bere lana klasizismo estetiko eta tematiko baten barruan definitu daiteke. Emakumearen irudiaren irudikapenarekiko zaletasun argia du, oro har Afroditak, eskultura arkaikoan eta abangoardiako beste egile batzuetan inspiratuta egon daitekeena: Manolo Hugué, Josep Clarà edo Marino Marini .[1] Laurogeigarren hamarkadaren amaieran eskultura formatu berri batekin hasi zen, tamaina txikiko obretatik tamaina handiko irudietara pasatuz, nahiz eta aldaketa horrek ez zuen bere aurreko gaia baztertzea ekarri. Eskultura berri hauetarako erabilitako materialei dagokienez, poliester eta marmol hautsaren nahasketa erabiltzen du. Etapa horren adibide dira Kolbe edo Marino Mariniri egindako omenaldiak.

1991n, Ikaroren mitoan inspiratu zen, berriz ere letoizko tamaina handiko eskultura batzuk egiteko, non altzairua, metalezko oihala eta kolorea bezalako material berriak erabili zituen, elementu barrokoen sinplifikazio, purutasun eta arazketarekiko interes handia erakutsiz, eta, beraz, bere obraren ezaugarri den ikonografia propioa lortuz, gutxienez, XXI. mendearen hasierara arte.

 
Herritarren Mugimenduaren Monumentua, Leganes (Esperanza d'Ors, 2006).

1992an, Alexandriako Bienaleko (Egipto) eskulturako Urrezko domina jaso zuen; horrek bi urte geroago, hiri honi "omenaldia" egitera eraman zuen, Alexandriako erliebeen eta Alexandriako itsasargi mitiko eta desagertuaren berrirakurketa baten bidez, aipatutako sariaren oroigarri gisa.[4]

Bere eskulturak erraz identifika daitezke, eta León, Oviedo edo Madril bezalako hiri espainiarren ondare publikoaren parte dira.[4]

Jarduera artistikoa aldatu

Banakako erakusketak aldatu

  • 1981: “El pequeño hombre en el pódium”. Alençon. Madrid
  • 1985: “Circe y las sirenas”. Gamarra y Garrigues. Madrid.
  • 1989: “Afroditas”. Yerba-Carlos Enrich. Barcelona.
  • 1990: “Afroditas II”. Nine Arts. Amberes.
  • 1991: “Los laberintos de Ícaro”. Albatros. Madrid. Galería Maese Nicolás, León
  • 1993: “Homenaje al Greco”. Museo Santa Cruz. Toledo.
  • 1995: “Prometeo, no debiste traer el fuego”. Buades. Madrid. “No mueren los dioses”. Mercado del Pescado. Oviedo.
  • 1996: “Let´s dance”. Tiempos Modernos. Madrid. “Afroditas, Ícaros y Prometeos”. Bores y Mallo. Cáceres. Antiguo Mercado del Pescado de Trascorrales, Oviedo
  • 1997: “El tiempo y los mitos”. Colegio Arquitectos. Badajoz.
  • 1998: “Pandora, Ícaro y Prometeo”. Pelaires. Palma de Mallorca.
  • 1999: “Tres mitos”. Bennassar. Pollensa. Mallorca. “Las sirenas que provocaron a Ulises”. Tiempos Modernos. Madrid.
  • 2001: “Once Sísifos y algunos suplentes”. Pelaires. Palma de Mallorca.
  • 2002: “Narciso: El espejo de mi soledad”. Belarde. Madrid.
  • 2003: “Nuevos mitos viejos”. Antonio Machado. Leganés. Madrid. “Y Dios creó… la manzana”. Tiempos Modernos. Madrid.
  • 2004: “Nuevos mitos viejos”. Dasto. Oviedo.
  • 2005: “Mitos”. Ángeles Baños. Badajoz. “Esculturas:1995-2005”. Bores y Mallo. Cáceres.
  • 2006: “Nuovi miti vecchi”. Instituto Cervantes. Roma. Italia.

Erakusketa kolektiboak aldatu

  • 1984. "Madrid, Madrid, Madrid", Centro Cultural de la Villa, Madrid
  • 1985. ARCO 85, Madrid (con la Galería Gamarra y Garrigues)
  • 1986. ARCO 86, Madrid (con la Galería Gamarra y Garrigues) Premio de Escultura Villa de Madrid, Madrid
  • 1988. Galería Lluc-Fluxa, Palma de Mallorca, Mallorca
  • 1990. Galería Trazos, Santander, Cantabria
  • 1991. Lineart, Gante, Bélgica (con la Nine Arts Gallery)
  • 1992. NICAF, Yokohama y Tokio, Japón (con la Galería Kuranuki) XVII Bienal de Alejandría, Egipto
  • 1993. Galería Kuranuki, Osaka, Japón Tiempo modernos, Madrid
  • 1994. Galería Pilar Parra, Madrid
  • 2007. "Entre Arte II", Centro Cultural Cajastur Palacio de Revillagigedo, Gijón

Herri Lanak aldatu

  • “Afrodita II”, 1996, plaza de la Paz, Oviedo.
  • “Ícaro”, sin fecha, Elgóibar, Guipúzcoa.
  • “Afrodita para Críticos”. Hotel Alfonso V. León.
  • “Siempre hay tiempo para volar”. C. Capuchino. Mallorca.
  • “Monumento a la Concordia”, 1997, plaza del Carbayón, Oviedo.
  • “El regreso de Ícaro con su ala de surf”, 1999, Puerto de Alicante.
  • “El espejo de mi soledad”. Teatro Alcázar. Madrid.
  • “Homenaje al movimiento ciudadano”. Leganés. Madrid.
  • “Los Cuatro Elementos”. La Lastra. León.

Lana museoetan eta bilduma publikoetan aldatu

  • Colección Pérez Simón. México.
  • Colección Comunidad de Madrid.
  • Fundación BBVA. Madrid.
  • Fundación Jiménez-Arellano. Valladolid.
  • MNCARS. Madrid.
  • Museo Arte Contemporáneo. Las Palmas Gran Canaria.
  • Museo de Arte Contemporáneo. Salamanca.
  • Museo Municipal de Arte Contemporáneo. Madrid.
  • Museo Municipal. Valdepeñas. Ciudad Real.
  • Museo de Escultura. Leganés. Madrid.
  • “Sísifo con muletas”, sin fecha, Museo de Cáceres.
  • “Devolución de Prometeos a su lugar de origen: un viaje de trashumancia”, 2009, Biblioteca Pública José Hierro, Usera.

Erreferentziak aldatu

  1. a b c «D'Ors, Esperanza (1949-VVVV). » MCNBiografias.com» www.mcnbiografias.com (Noiz kontsultatua: 2021-03-29).
  2. «Esperanza d'Ors» web.archive.org 2015-07-02 (Noiz kontsultatua: 2021-04-01).
  3. «Esperanza D'Ors - Enciclopedia de Oviedo» el.tesorodeoviedo.es (Noiz kontsultatua: 2021-04-01).
  4. a b «Esperanza D´Ors | De humano» web.archive.org 2014-07-14 (Noiz kontsultatua: 2021-03-29).