Proton kohetea (errusieraz: Протóн, izendapen ofiziala: UR-500) tripulatu gabeko jaurtigailu sobietar indartsua da[1]. Errusiak oinordetzan hartua[2], Nazioarteko Espazio Estazioko (ISS) [3] errusiar osagaiak orbitan jartzeko erabilia: komunikazio sateliteak[4] eta beste satelite mota batzuk[5]. Suziriaren azken bertsioa, Proton-M izenekoa (8K82M eta 8K82KM)[6], Baikonur-eko Kosmodromotik[7] jaurtitzen da, eta Khrunichev Estatuko Ikerketa eta Produkzio Espazio Zentroan (KhSC)[8] ekoizten da, Moskun[9].

Proton
Espazio-anezka
Fabrikazioa
FabrikatzaileaKhrunichev State Research and Production Space Center (en) Itzuli
Jatorrizko herrialdeaSobietar Errepublika Sozialisten Batasuna

Historia aldatu

Proton super ICBM gisa hasi zuen bere ibilbidea, Sobietar Batasunean diseinatua Sobietar Gerra Hotzaren armamentu-lasterketari aurre egiteko Estatu Batuen aurka. 100 megatoi edo gehiagoko buru nuklear bat 12.000 kilometroko distantziara eramateko diseinatu zen. Handiegia zen ICBM bat izateko, eta ez zen inoiz hala erabili, bere benetako helburua espazioko ibilgailu bat jaurtitzea izan zen[10].

Bere historian zehar, Sobietar Batasun ohiaren espazio-garapenaren oinarrietako bat izan da, bere programa espazialaren zati nabarmen bat osatuz, eta espazioaren esplorazioaren ikonoetako bat[11]. Arrakasta handiz erabili da satelite astunak 200 km-tik gorako altitudean Lurraren orbitan garraiatzeko. Mir Espazio Estazioko (1986-2002) moduluen[12][13] eta Nazioarteko Espazio Estazioan (1998-gaur egun)[14] dauden hainbat moduluen garraioa ere izan dira bere eginkizun nabarmenenetako batzuk.

Erreferentziak aldatu

  1. Mundo, Sputnik. (20200716T1845+0000). «A 55 años del Proton: el cohete portador pesado que más viajó al espacio» Sputnik Mundo.
  2. Wicho. (2021-07-17). «El módulo Nauka de la Estación Espacial Internacional por fin está en la plataforma de lanzamiento» www.microsiervos.com.
  3. Agencia EFE. (2021-07-17). «Queda instalado el cohete con el que Rusia lanzará el miércoles el módulo Nauka» www.efe.com.
  4. Daniel Marín. (2019-12-25). «Lanzamiento del Elektro-L nº 3 y el futuro del cohete Protón» Eureka.
  5. Reuters. (2019-07-13). «El cohete ruso Proton-M lanza al espacio el observatorio orbital Spektr-RG» www.publico.es.
  6. Vladímir Pesnia. (2018-05-29). «Desarrollan la versión 'ligera' del cohete portador ruso Protón-M» RT en Español.
  7. Bell, Steve. (2019-03-14). El Cosmódromo Baikonur, la puerta rusa al espacio. ISSN 0362-4331..
  8. «Rusia construye en Moscú su Centro Espacial Nacional Khrunichev» Actualidad Aeroespacial 2021-03-15.
  9. «El cohete Proton-M cumple 20 años» Actualidad Aeroespacial 2021-04-08.
  10. «45 años del Protón, el cohete universal» danielmarin.naukas.com.
  11. Díaz, Jesús. (2021-08-16). «El programa espacial ruso se desmorona poniendo en peligro a todos» elconfidencial.com.
  12. Fernández, Rodrigo. (1999-07-09). El cierre de la base espacial de Baikonur amenaza el envío de víveres a la 'Mir'. ISSN 1134-6582..
  13. Daniel Marín. (2016-02-22). «30 años de la Mir, la primera estación espacial internacional» Eureka.
  14. Vladimir Isachenkov. (2021-07-21). «Rusia envía módulo científico a la Estación Espacial» AP NEWS.

Bibliografia aldatu

  • Angelo, Joseph A. (2014). Rockets (en inglés). Infobase Publishing. ISBN 9781438108940.
  • Forrester, Chris (2010). High Above: The Untold Story of Astra, Europe's Leading Satellite Company (en inglés). plan B communication. ISBN 9783000306242.
  • Harvey, Brian (2007). Soviet and Russian Lunar Exploration (en inglés). Springer Science & Business Media. ISBN 9780387739762.
  • Lardier, Christian; Barenski, Stefan (2018). The Proton Launcher: History and Developments (en inglés). John Wiley & Sons. ISBN 9781119510529.
  • Phelan, Dominic (2012). Cold War Space Sleuths: The Untold Secrets of the Soviet Space Program (en inglés). Springer Science & Business Media. ISBN 9781461430520.

Kanpo estekak aldatu