Joost van den Vondel (Kolonia, Germaniako Erromatar Inperio Santua, 1587ko azaroaren 17a - Amsterdam, 1679ko otsailaren 5a) herbeheretar olerkari eta antzerkigilea izan zen, XVII. mendeko garrantzitsuena.

Joost van den Vondel

Bizitza
JaiotzaKolonia1587ko azaroaren 17a
Herrialdea Zazpi Herbehere Batuen Errepublika
Lehen hizkuntzanederlandera
HeriotzaAmsterdam1679ko otsailaren 5a (91 urte)
Hobiratze lekuaHerbehereak
Hezkuntza
Hizkuntzaknederlandera
Jarduerak
Jarduerakpoeta, antzerkigilea, itzultzailea, idazlea eta rhetorician (en) Itzuli
Sinesmenak eta ideologia
ErlijioaErromatar Eliza Katolikoa

IMDB: nm1066771 Musicbrainz: 9ad769f9-b220-48a4-abdc-7fb98cfd7af2 Discogs: 719122 Find a Grave: 11938 Edit the value on Wikidata

Menonita familia batean jaio zen. 1596an Inperiotik bota zuten eta, azkenean,Amsterdamen kokatu zen. Holanderaz hezi zen eta frantsesa ere ikasi zuen. Aita hil zenean, zetaren familiako negozioan jarraitu zuen. 1623an argitaratu zuen bere lehen antzezlana eta garai hartan neolatina ere ikasi zuen. Erlijio-askatasunaren defendatzailea izan zen, eta gutxiengo erlijiosoetako beste kide batzuek bezala, Eliza Erreformatuak egindako errepresioa jasan zuen. 1641ean katolizismora bihurtu zen.

Bere lanak antzezten jarraitzen dira. Gijsbrecht van Aemstel Urteberri egunean antzeztu zen 1637tik 1968ra.

Lanak aldatu

Olerkiak aldatu

  • Den Gulden Winckel der Konstlievende Nederlanders (1613)
  • Hymnus ofte Lofgesangh over de wijdberoemde scheepvaert der Vereenigde *Nederlanden (1613)
  • Vorstelijcke warande der dieren (1617)
  • Op de jongste Hollantsche Transformatie (1618)
  • De Helden Godes (1620)
  • Het lof der zeevaert (1623)
  • Geboortklock van Willem van Nassau (1626)
  • Bruyloftbed van P.C. Hooft en Helionora Hellemans (1627)
  • Rommelpot van 't Hane-kot (1627)
  • Verovering van Grol door Frederick Henrick, Prince van Oranje (1627)
  • De Rynstroom (1630)
  • Roskam (1630)
  • Harpoen (1630)
  • Een otter in 't bolwerck (1630)
  • Geuse-vesper (1631)
  • Decretum horribile (1631)
  • Op Huygh de Groots verlossing (1632)
  • Inwying der doorluchtige Schoole t'Amsterdam (1632)
  • Kinderlijck (1632)
  • Uitvaert van mijn dochterken (1633)
  • Lyckklaght aan het Vrouwekoor, over het verlies van mijn ega (1635)
  • Brieven der Heilige Maeghden, Martelaressen (1642)
  • Aen de Beurs van Amsterdam (1643)
  • J.J. Vondels Verscheide Gedichten (1644)
  • Altaergeheimenissen (1645)
  • Poezy (verzamelbundel) (1650)
  • Inwijdinge van 't Stadhuis t'Amsterdam (1655)
  • Het stockske van Joan van Oldenbarnevelt (1657)
  • Zeemagazyn (1658)
  • Wildzang (1660)
  • Toneelschilt oft Pleitrede voor het toneelrecht (1661)
  • Bespiegelingen van Godt en Godtsdienst (1662)
  • Joannes de Boetgezant (1663)
  • De Heerlijckheid der Kercke (1663)
  • Uitvaert van Maria van den Vondel (1668)

Antzezlanak aldatu

  • Het Pascha ofte de Verlossing Israels uit Egypten [1] (1610)
  • Hiërusalem verwoest [2] (1620)
  • Palamedes of Vermoorde Onnooselheijd [3] (1625)
  • De Amsteldamse Hecuba [4] (1626)
  • Jozef of Sofompaneas (1635)
  • Gijsbrecht van Aemstel (1637)
  • Maeghden (1639)
  • Gebroeders (1640)
  • Joseph in Dothan (1640)
  • Joseph in Egypten (1640)
  • Peter en Pauwels (1641)
  • Maria Stuart of Gemartelde Majesteit (1646)
  • Leeuwendalers, lantspel (1647)
  • Salomon (1648)
  • Lucifer [5] (1654)
  • Salmoneus (1657)
  • Jeptha of Offerbelofte (1659)
  • David in Ballingschap (1660)
  • David hersteld (1660)
  • Samson of Heilige wraak (1660)
  • Adonias of Rampsalighe kroonzucht (1661)
  • Batavische gebroeders of Onderdruckte vryheit (1663)
  • Faëton of Reuckeloze stoutheit (1663)
  • Adam in Ballingschap of Aller treurspelen Treurspel (1664)
  • Zunchin of Ondergang der Sineesche heerschappije (1667)
  • Noah of Ondergang der eerste wereld (1667)

Kanpo estekak aldatu