Frantzia: berrikuspenen arteko aldeak
Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
73. lerroa:
==== Etnografia ====
* [[Frantses]]a da Estatuko [[hizkuntz]] ofizial bakarra. Hala ere, honetaz gain, ondokoak bertako hizkuntzak (gutxituak) dira ere bai:
**[[Alsaziera]].▼
=====Metropolan=====
▲** [[Alsaziera]].
** [[Arabe maghrébin]].
** [[Arménien occidental]].
** [[Bretoiera]].
** [[Euskara]].
** [[
** [[
** [[Francoprovençal]].
** [[Judéo-espagnol]].
** [[Kataluniera]].
** [[Korsikera]].
** [[Oil hizkuntzak]]([[franc-comtois]], [[wallon]], [[picard]], [[champenois]], [[normand]], [[gallo]], [[poitevin-saintongeais]],[[bourguignon-morvandiau]], [[lorrain]]).
** [[Okzitaniera]] edo Oc hizkuntzak ([[gascon]], [[languedocien]], [[provençal]], [[auvergnat]], [[limousin]], [[vivaro-alpin]]).
▲** [[Tahitiera]].
** [[romani]].
** [[Yiddish]].
=====Outre-mer===== :
'''créoles à base lexicale française''' :
guadeloupéen, guyanesa, martinikera, réunionniera ;
Guyaneko créolak bushinenge (lexical anglo-portugesa) : saramaca, aluku, njuka, paramaca ;
langues amérindiennes de Guyane : galibi (ou kalina), wayana, palikur, arawak (ou lokono), wayampi, émerillon ;
hmong ;
'''Nouvelle Calédonie'''
Grande Terre :
nyelâyu, kumak, caac, yuaga, jawe, nemi, fwâi, pije, pwaamei, pwapwâ, langue de Voh-Koné, cèmuhi, paicî, ajië, arhâ, arhö, ôrôê, neku, sîchë, tîrî, xârâcùù, xaragurè, drubéa, numèè ;
Iles Loyauté :
nengone, drehu, iaai, fagauvea ;
'''Polynésie française :'''
Tahitiera, marquisiera, Tuamotu mangarévienne de Ruturu (Iles Australes), Ra’ivavae (Iles Australes),Rapa (Iles Australes) hiskuntzak
'''Iles Wallis et Futuna :'''
walissiera, futuniera
'''Mayotte :'''
mahoresa, Mayotteko malgache .
Azkenik, etorkinek ekarritako hainbat hizkuntza mintzatzen da Frantzian ere bai.
|