Nosis: berrikuspenen arteko aldeak

Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
Makeip (eztabaida | ekarpenak)
tNo edit summary
Makeip (eztabaida | ekarpenak)
t Erreferentzia berriak gehitu.
1. lerroa:
{{biografia infotaula automatikoa}}
'''Nosis''' (Νοσσίς [[Antzinako greziera|grezieraz]]) (K. a.III. mendearen hasiera, [[Locri]], [[Magna Graecia|Magna Grezia]]) poeta greko [[Garai helenistikoa|helenistikoa]] izan zen. <ref>Barnard, Sylvia. "Hellenistic Women Poets". ''The Classical Journal'', 73.3 (1978). p. 204.</ref><ref name=":1">{{Erreferentzia|izenburua=A Dictionary of Greek and Roman biography and mythology, Nossis|url=http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0104:entry=nossis-bio-1&highlight=nossis|aldizkaria=www.perseus.tufts.edu|sartze-data=2020-04-17}}</ref>
 
Eskaintza erlijioso eta epitafotarako [[Epigrama|epigramak]] idatzi zituen, baita emakumeentzako homoerotismoan zentraturiko olerkiak. <ref>Bowman, Laurel. "The 'Women's Tradition' in Greek Poetry". ''Phoenix'', 58.1 (2004). p. 16.</ref><ref name=":0">Duce Pastor, Elena. [https://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/52934678/6._Duce_Pastor.pdf?response-content-disposition=inline%3B%20filename%3D6-_Expresando_el_amor_la_afectividad_en.pdf&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz-Credential=ASIATUSBJ6BAPEW4KRU2%2F20200417%2Fus-east-1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz-Date=20200417T103041Z&X-Amz-Expires=3600&X-Amz-Security-Token=IQoJb3JpZ2luX2VjEKH%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2FwEaCXVzLWVhc3QtMSJGMEQCICkx1WbAEV9e7Xwom1qOpWPyjnr6fZZYQSBXGU0qeMycAiAMMGZIezet1eHeiQiLvFkbxr28%2BHtqk706Z1ZvU8n9nyq9Awi6%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F%2F8BEAAaDDI1MDMxODgxMTIwMCIMfdAvhOel6ERerIbDKpED6%2FNBpJkn%2Fv1EfsuDsSf8m93T9bhm2EhGRBv3lxlo4yYY669g4blc6t%2FWLbI1lx%2FTwLlWW9Pdp055SdkBwhYvp0ZhNRTJoCPCaUNIIqpJ2YtaSmf%2F8zpPeDYU5vClbEWPFpHFMxCBUH7jAxgQ69HFeQKV22J4uXi0hSiCBHXO0%2BNGypMeNAJS4LUjENNVeeTQPpHGrduwbzUFJH88ihR3OhlX4ALMQV6aLbmB9P25zVddEEm1O684tiE39mcUbCV7MibYIEx3RFRTDKkpg8Gh5FOe35GgVhZmINofbO6PxdEK2Y4JwEVJ8TQ3xdXKubqPGlJDBx3GikLgE5htaZM0Un1S3f5SMfovM4MEEYQZ%2B9kSUJoIixWSTt9fx%2Bjy9LdphmQV%2FhDN8CwaggRFoiWxgIhQt6NMwNL%2F%2BEhW4IH4Lm551hdivSSVCuiZwvQ9XrR1MAeDBOzGmWo76O6nzBkamo4YIE1UGfKTQOOMxGe0wVurTQ3jTTSDJQXVHgb5vm83jw2y0xswbnN8NkMAnGBBIWIw%2FNzl9AU67AH5rSqEoUcAm%2BZDrX%2BQ84lm%2FXjYBWvDmAs%2FqM%2BVtcV%2BhmTiA3tvqNo2QWKwUXbzcFPAbht4KKv0VTQ7hH6kQfJWAGH4LpNOsxKqSrdf41cUmJIVqHJO2QgglMUUm%2FYxmlg5PzlEu6Rl%2Bb7hpkL6Cr5%2FohI85RGzs3tVuu3ggdLwtqe9I%2FTgHuqVEgvssfpDHderOUW0pgY4aQFenSURqPYPZfm7CGc6qA4OS9DqwkgDr9oW8C9xUWldZpsJPIZFe2vpsgjHhjFH2s%2BT4XCg0mQMJ7jdlhESpYaNp9CFvAF8w3ktLMYz5%2Bgb7Uzqhg%3D%3D&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz-Signature=c7dd056d5597f5c0f3fc990095774a4189d33b6bbb13a7d68d292f1075f6699f EXPRESANDO EL AMOR: LA AFECTIVIDAD EN EL MUNDO GRIEGO ANTIGUO.] Antesteria ISSN 2254-1683, 6 zbkia (2017), 77-94</ref> [[Safo]]<nowiki/>rekin inspirazioa eta harekin lehia aldarrikatzen ditu. <ref>Snyder, Jane McIntosh. ''The Women and the Lyre''. (1991. Southern Illinois University Press, Carbondale). See Anthologia Graeca 7:718.</ref> [[Erinna]] eta [[Anite Tegeakoa|Anyteren]] eragina ere du. <ref>Bowman, Laurel. "The 'Women's Tradition' in Greek Poetry". ''Phoenix'', 58.1 (2004). p. 20.</ref> Tesalonikako [[Antipater]]<nowiki/>rek bederatzi poeten kanonean sartu zuen. <ref>Fernandez Robbio, Matías S. (2014) «''Musas y escritoras: el primer canon de la literatura femenina de la Grecia antigua (AP IX 26)''». Praesentia, v. 15, 2014, pp. 1-9. ISSN (en línea): 1316-1857. ([https://www.academia.edu/10269688/Musas_y_escritoras_el_primer_canon_de_la_literatura_femenina_de_la_Grecia_antigua_AP_IX_26_ online])</ref>
 
Nosisen lanak ondo kontserbatu dira, eta ''Greziako Antologian'' 12 epigrama daude, gehienak emakumeei buruzkoak. <ref>Barnard, Sylvia. "Hellenistic Women Poets". ''The Classical Journal'', 73.3 (1978). p. 210.</ref> Poema hauetako bat (AP 5.170) Saforen 16. zatian dago inspiratuta. <ref>Barnard, Sylvia. "Hellenistic Women Poets". ''The Classical Journal'', 73.3 (1978). p. 211.</ref> Meleagro Gadarakoak, [[antzinako Grezia]]<nowiki/>ko abeslaririk ospetsuenen artean koktu zuen Tesalonikako Antipaterrek [[Musa|Musekin]] lehiatzeko ohorea merezi zutenbederatzi poeten artean kokaten du.<ref>{{Erreferentzia|izenburua=Harry Thurston Peck, Harpers Dictionary of Classical Antiquities (1898), Musae|url=http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus:text:1999.04.0062:entry=musae-harpers&highlight=nossis|aldizkaria=www.perseus.tufts.edu|sartze-data=2020-04-17}}</ref>
 
Nosisek berak bere olerkietan adierazi zuen bere amak Teufilide izena zuela, Kleokasen alaba. Beste epigrama batean Melina izeneko alaba bat izan zuela aipatzen du, Melino poeta izan daitekeena.<ref>William Smith, ''[[Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology]]'', Londonname=":1" Murray (1849), "Melinno"</ref> Noside bere garaikideek iraindu eta ondorengo poesia bildumek ahaztutako idazlea izan zen, oro har, emakumeen [[Homosexualitate|homosexualitatea]] lotsagarritzat jo zelako. Emakume izan eta olerki erotikoak idazteagatik [[Prostituzio|prostituta]] zela ere proposatu dute hainbat kritikok <ref name=":0" /><ref>{{Erreferentzia|izena=Marta González|abizena=González|urtea=|izenburua=Nóside de Locris y su obra, Madrid, Ediciones Clásicas, 2006|argitaletxea=|orrialdea=|orrialdeak=|ISBN=|hizkuntza=es|url=https://www.academia.edu/3877640/N%C3%B3side_de_Locris_y_su_obra_Madrid_Ediciones_Cl%C3%A1sicas_2006|sartze-data=2020-04-17}}</ref>
 
== Erreferentziak ==