Talo: berrikuspenen arteko aldeak
Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
→Dastaketa: Informazio berria gehitu erreferentziekin |
t →Historia: Aldaketa txikia |
||
25. lerroa:
Taloak [[Euskal Herria]]n tradizio luzea du. [[XVI. mendea|XVI-]][[XVII. mendea|XVII]] mendeetan [[Gipuzkoa|Gipuzkoat]]<nowiki/>ik eta [[Nafarroa]]<nowiki/>tik [[Hego Amerika|Hego Ameriketar]]<nowiki/>a joandako [[euskaldun]]<nowiki/>ek artoa ezagutu zuten eta handik hona ekarri zuten. Hori baino lehenago zekale edo gaztain irina erabili izan zen. Klimagatik historikoki [[Gari|garia]] ereiteko zailtasunak izan dituen parajeetan, artoarekin egindako taloa euskaldunen artean eguneroko [[Janari|janaria]] bihurtu zen.<ref name=":3">{{Erreferentzia|izena=Por Ana|abizena=Vega|izenburua=El talo de maíz, el pan de los vascos|hizkuntza=es-ES|data=2016-07-22|url=http://www.comidasmagazine.com/secciones/comidas/el-talo-de-maiz-el-pan-de-los-vascos/|aldizkaria=Comidas Magazine - Because we love comidas.|sartze-data=2019-09-29}}</ref> <ref name=":2">{{Erreferentzia|izenburua=Talogileak lanez gainezka|hizkuntza=eu|url=http://goiberri.eus/2018/05/04/talogileak-lanez-gainezka/|sartze-data=2019-09-29}}</ref>
[[1754]]. urtean [[Manuel Larramendi|Larramendi]]<nowiki/>k Gipuzkoari buruzko ''Corografía'' idazlanean aipatu zuen artoak talo forma hartuz haientzat zuen garrantzia:<ref>{{Erreferentzia|izena=Manuel de|abizena=Larramendi|izenburua=Corografía o descripción general de la muy noble y muy leal provincia de Guipuzcoa|argitaletxea=Editorial MAXTOR|hizkuntza=es|data=2011-01-24|url=https://books.google.es/books?id=IpN1sSoN9EQC&pg=PA58&lpg=PA58&dq=H%C3%A1cense+de+su+harina+panes+grandes+y+peque%C3%B1os+y+tortas+delgadas+que,+calientes,+son+de+buen+gusto,+y+tambi%C3%A9n+los+panes+m%C3%A1s+gruesos;+y+en+acostumbr%C3%A1ndose,+muchas+gentes+quieren+m%C3%A1s+pan+de+ma%C3%ADz+que+de+trigo.+Y+los+hombres+de+monte,+como+carboneros,+le%C3%B1adores+y+otros,+no+quieren+pan+de+trigo,+sino+de+ma%C3%ADz,+que+es+alimento+recio+y+fuerte,+y+aguantan+con+%C3%A9l+su+trabajo,+lo+que+no+pueden+con+el+pan+de+trigo%E2%80%9D&source=bl&ots=lSY0e2_vlK&sig=ACfU3U0V0bD0gdJN7liddxSAghQIp4vPNA&hl=es&sa=X&ved=2ahUKEwi12-LAx_bkAhWcAWMBHQyGBZkQ6AEwA3oECAkQAQ#v=onepage&q=H%C3%A1cense%20de%20su%20harina%20panes%20grandes%20y%20peque%C3%B1os%20y%20tortas%20delgadas%20que,%20calientes,%20son%20de%20buen%20gusto,%20y%20tambi%C3%A9n%20los%20panes%20m%C3%A1s%20gruesos;%20y%20en%20acostumbr%C3%A1ndose,%20muchas%20gentes%20quieren%20m%C3%A1s%20pan%20de%20ma%C3%ADz%20que%20de%20trigo.%20Y%20los%20hombres%20de%20monte,%20como%20carboneros,%20le%C3%B1adores%20y%20otros,%20no%20quieren%20pan%20de%20trigo,%20sino%20de%20ma%C3%ADz,%20que%20es%20alimento%20recio%20y%20fuerte,%20y%20aguantan%20con%20%C3%A9l%20su%20trabajo,%20lo%20que%20no%20pueden%20con%20el%20pan%20de%20trigo%E2%80%9D&f=false|isbn=9788497618434|sartze-data=2019-09-29}}</ref><blockquote>Hácense de su harina panes grandes y pequeños y tortas delgadas que, calientes, son de buen gusto, y también los panes más gruesos; y en acostumbrándose, muchas gentes quieren más pan de maíz que de trigo. Y los hombres de monte, como carboneros, leñadores y otros, no quieren pan de trigo, sino de maíz, que es alimento recio y fuerte, y aguantan con él su trabajo, lo que no pueden con el pan de trigo” <ref>{{Erreferentzia|izena=Antxon|abizena=AGUIRRE SORONDO|izenburua=El maíz (I / II)|hizkuntza=es|url=http://www.euskonews.eus/0485zbk/gaia48504es.html|aldizkaria=www.euskonews.eus|sartze-data=2019-09-29}}</ref> </blockquote>[[Espainiako Gerra Zibila Euskal Herrian|Gerra Zibil garaian]] eta ondoko urteetan goseari aurre egiteko ezinbesteko jakia izan zen eta horren ondorioz 60. hamarkadatik aurrera, egoerak hobera egin zuenean alde batera utzi zuten.
== Osagaiak ==
|