Talo: berrikuspenen arteko aldeak

Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
Makeip (eztabaida | ekarpenak)
→‎Dastaketa: Informazio berria gehitu erreferentziekin
Makeip (eztabaida | ekarpenak)
t →‎Historia: Aldaketa txikia
25. lerroa:
Taloak [[Euskal Herria]]n tradizio luzea du. [[XVI. mendea|XVI-]][[XVII. mendea|XVII]] mendeetan [[Gipuzkoa|Gipuzkoat]]<nowiki/>ik eta [[Nafarroa]]<nowiki/>tik [[Hego Amerika|Hego Ameriketar]]<nowiki/>a joandako [[euskaldun]]<nowiki/>ek artoa ezagutu zuten eta handik hona ekarri zuten. Hori baino lehenago zekale edo gaztain irina erabili izan zen. Klimagatik historikoki [[Gari|garia]] ereiteko zailtasunak izan dituen parajeetan, artoarekin egindako taloa euskaldunen artean eguneroko [[Janari|janaria]] bihurtu zen.<ref name=":3">{{Erreferentzia|izena=Por Ana|abizena=Vega|izenburua=El talo de maíz, el pan de los vascos|hizkuntza=es-ES|data=2016-07-22|url=http://www.comidasmagazine.com/secciones/comidas/el-talo-de-maiz-el-pan-de-los-vascos/|aldizkaria=Comidas Magazine - Because we love comidas.|sartze-data=2019-09-29}}</ref> <ref name=":2">{{Erreferentzia|izenburua=Talogileak lanez gainezka|hizkuntza=eu|url=http://goiberri.eus/2018/05/04/talogileak-lanez-gainezka/|sartze-data=2019-09-29}}</ref>
 
[[1754]]. urtean [[Manuel Larramendi|Larramendi]]<nowiki/>k Gipuzkoari buruzko ''Corografía'' idazlanean aipatu zuen artoak talo forma hartuz haientzat zuen garrantzia:<ref>{{Erreferentzia|izena=Manuel de|abizena=Larramendi|izenburua=Corografía o descripción general de la muy noble y muy leal provincia de Guipuzcoa|argitaletxea=Editorial MAXTOR|hizkuntza=es|data=2011-01-24|url=https://books.google.es/books?id=IpN1sSoN9EQC&pg=PA58&lpg=PA58&dq=H%C3%A1cense+de+su+harina+panes+grandes+y+peque%C3%B1os+y+tortas+delgadas+que,+calientes,+son+de+buen+gusto,+y+tambi%C3%A9n+los+panes+m%C3%A1s+gruesos;+y+en+acostumbr%C3%A1ndose,+muchas+gentes+quieren+m%C3%A1s+pan+de+ma%C3%ADz+que+de+trigo.+Y+los+hombres+de+monte,+como+carboneros,+le%C3%B1adores+y+otros,+no+quieren+pan+de+trigo,+sino+de+ma%C3%ADz,+que+es+alimento+recio+y+fuerte,+y+aguantan+con+%C3%A9l+su+trabajo,+lo+que+no+pueden+con+el+pan+de+trigo%E2%80%9D&source=bl&ots=lSY0e2_vlK&sig=ACfU3U0V0bD0gdJN7liddxSAghQIp4vPNA&hl=es&sa=X&ved=2ahUKEwi12-LAx_bkAhWcAWMBHQyGBZkQ6AEwA3oECAkQAQ#v=onepage&q=H%C3%A1cense%20de%20su%20harina%20panes%20grandes%20y%20peque%C3%B1os%20y%20tortas%20delgadas%20que,%20calientes,%20son%20de%20buen%20gusto,%20y%20tambi%C3%A9n%20los%20panes%20m%C3%A1s%20gruesos;%20y%20en%20acostumbr%C3%A1ndose,%20muchas%20gentes%20quieren%20m%C3%A1s%20pan%20de%20ma%C3%ADz%20que%20de%20trigo.%20Y%20los%20hombres%20de%20monte,%20como%20carboneros,%20le%C3%B1adores%20y%20otros,%20no%20quieren%20pan%20de%20trigo,%20sino%20de%20ma%C3%ADz,%20que%20es%20alimento%20recio%20y%20fuerte,%20y%20aguantan%20con%20%C3%A9l%20su%20trabajo,%20lo%20que%20no%20pueden%20con%20el%20pan%20de%20trigo%E2%80%9D&f=false|isbn=9788497618434|sartze-data=2019-09-29}}</ref><blockquote>Hácense de su harina panes grandes y pequeños y tortas delgadas que, calientes, son de buen gusto, y también los panes más gruesos; y en acostumbrándose, muchas gentes quieren más pan de maíz que de trigo. Y los hombres de monte, como carboneros, leñadores y otros, no quieren pan de trigo, sino de maíz, que es alimento recio y fuerte, y aguantan con él su trabajo, lo que no pueden con el pan de trigo” <ref>{{Erreferentzia|izena=Antxon|abizena=AGUIRRE SORONDO|izenburua=El ma&iacute;z (I / II)|hizkuntza=es|url=http://www.euskonews.eus/0485zbk/gaia48504es.html|aldizkaria=www.euskonews.eus|sartze-data=2019-09-29}}</ref> </blockquote>[[Espainiako Gerra Zibila Euskal Herrian|Gerra Zibil garaian]] eta ondoko urteetan goseari aurre egiteko ezinbesteko jakia izan zen eta horren ondorioz 60. hamarkadatik aurrera, egoerak hobera egin zuenean alde batera utzi zuten. Horren ondorioz,Geroztik etxeko dieta arruntetik kanpo gelditu eta gaur egun [[souvenir]] folkloriko bezala hartzen da.<ref name=":3" />
 
== Osagaiak ==