Suezko Krisialdia: berrikuspenen arteko aldeak

Ezabatutako edukia Gehitutako edukia
Xirkan (eztabaida | ekarpenak)
tNo edit summary
No edit summary
1. lerroa:
{{Gerra
| izena = Suezko Krisialdia<br />Hiruko Erasoa <br />Sinaiko Gerra
| guda =[[Gerra Hotza]] eta [[Arabiar–israeldar gatazka]]
| irudia =
| oina = Israeldar paraxutistak ''Parker Memorial''etik gertu.
| data = [[1956]]ko [[urriaren 29]]a<br />– [[1956]]ko [[azaroaren 6]]a (Operazio militarrak)<br />– [[1957]]ko [[martxo]]a (Okupazioa)
| lekua = [[Gazako zerrenda|Gazako lur zerrenda]] eta [[Egipto]] ([[Sinai]] eta [[Suezko kanala]])
| emaitza = Egiptiar garaipen politikoa<br />Koalizioaren garaipen militarra<br />Sinaiko israeldar okupazioa (1957ra arte) <br />
[[Nazio Batuen Erakundea|NBEren]] su-etena<br />UNEF Sinain<ref name="victory">{{Erreferentzia|izena= Diane B. |abizena= Kunz |izenburua= The Economic Diplomacy of the Suez Crisis |orrialdea= 187 |isbn= 0-80781967-0 |url= http://books.google.co.uk/books?id=8lG54d7vzKkC&pg=PA187 }}</ref><br />[[Tirango itsasartea]] israeldarrentzat berrirekia
| gudulari1 = {{Bandera|Israel}}<br /> {{Bandera|Erresuma Batua}}<br />{{Bandera|Frantzia}}
| gudulari2 = {{Bandera|Egipto|1952}}
* [[Palestina]]r [[fedajin]]ak
| komandante1 = [[Moshe Dayan]]<br />[[Ariel Sharon]]<br />[[Avraham Yoffe]]<br />[[Charles Keightley]]<br />[[Pierre Barjot]]
| komandante2 = [[Abdel Hakim Amer]]
| indarra1 = 175.000 israeldar<br />45.000 britainiar<br />34.000 frantziar
| indarra2 = 300.000<ref>http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/casualties.html</ref>
| galera1 = '''Israel''':<br />177 erori<ref>http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/casualty_table.html</ref><br />899 zauritu<br />4 preso<ref name="Dupuy 1343">{{Erreferentzia|izena1= R. Ernest |abizena1= Dupuy |izena2= Trevor N. |abizena2= Dupuy |izenburua= The Collins Encyclopedia of Military History |argitaletxea= HarperCollins |urtea= 1994 |orrialdea= 1343 }}</ref><br />'''Erresuma Batua''':<br />16 erori<br />96 zauritu<br />'''Frantzia''':<br />10 erori<br />33 zauritu
| galera2 = 3.000 erori<ref name="Schiff 1974, p.70">Schiff, A History of the Israeli Army, 1870-1974, p.70, Straight Arrow Books (1974)</ref><br />4.900 zauritu<br />30.000 [[gerra-preso|preso]] +<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=h0X1qIECZcU&feature=related U.S newsreel 0:30-0:40]</ref>
}}
'''Suezko Krisialdia''', '''Suezko Gerra''' edo '''Sinaiko Gerra''', [[arabiar]]ren artean '''Hiruko Erasoa'''<ref>{{Erreferentzia|egunkaria=Daily News Egypt|izenburua=Port Said Remembers 'Tripartite Aggression' of 1956'|url=http://www.dailystaregypt.com/article.aspx?ArticleID=3658}}</ref> ([[arabiera]]z: أزمة السويس - العدوان الثلاثي ''ʾAzmat al-Sūwais/Al-ʿIdwān al-Thalāthī''; [[frantses]]ez: ''Crise du canal de Suez''; [[hebreera]]z: מבצע קדש ''Mivtza' Kadesh'' "Kadesh operazioa" edo מלחמת סיני ''Milxemet Sinai'', "Sinaiko gerra") [[1956]]ko [[urriaren 29]]an hasi eta [[Frantziako Laugarren Errepublika|Frantziak]], [[Erresuma Batua]]k eta [[Israel]]ek [[Egipto]]aren kontra egindako [[gerra]] izan zen<ref>Damien Cash "Suez crisis" ''The Oxford Companion to Australian History''. Graeme Davison, John Hirst & Stuart Macintyre. Oxford University Press, 2001.</ref><ref>Roger Owen "Suez Crisis" ''The Oxford Companion to the Politics of the World''. Joel Krieger, Oxford University Press Inc. 2001.</ref>. Israelek Egipto inbaditu eta egun bat pasa ez zenean, Erresuma Batuak eta Frantziak bioi ultimatum bat bidali eta [[Kairo]] bonbardeatzeari ekin zioten. Nahiz eta hauek ukatu, kanpaina biak aldi berean planeatu zituzten, Frantzia kitzikatzailea zelarik<ref name="Tm561112a">[http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,824571,00.html How Britain France and Israel Got Together], ''[[Time]]'', 1956-11-12.</ref>. Anglo-frantziar armadak urtea bukatu baino lehen ekintza utzi zuten baina israeldarrek hurrengo urteko martxora arte eutsi zioten okupazioari. [[Apiril]]erako, kanala berriro martxan zegoen.
 
Egiptok Sobietar Batasunarekin harremanak zituelako eta [[Txinako Herri Errepublika|Txina]] aintzatetsi zuelako, Erresuma Batuak eta [[Ameriketako Estatu Batuak|Estatu Batuek]] [[Aswango presa|Asuango urtegia]] finantzatzera uko egin zuten. Hori zela eta, [[1956]]ko [[uztailaren 26]]an [[Gamal Abdel Nasser|Gamel Abdel Nasserrek]] Suezko kanala [[Nazionalizazio|nazionalizatzea]] erabaki zuen<ref>"Suez crisis" ''The Concise Oxford Dictionary of Politics''. Ed. Iain McLean and Alistair McMillan. Oxford University Press, 2003.</ref>.
 
{{UEU|Gamal_Abdel_Nasser-en_hitzaldia|Gamal Abdel Nasser-en hitzaldia|http://www.buruxkak.eus/liburua/gaur-egungo-munduaren-historia-1945-2009/1915|Gaur egungo munduaren historia, 1945-2009}}
{{esaera2|