Anita Awosusi

aktibista alemaniarra

Anita Awosusi (1956) sinti jatorriko alemaniar idazle, editore, musikari eta aktibista bat da, sintien eta erromanien eskubide zibilen alde borrokatzen duena.

Anita Awosusi
Bizitza
Jaiotza1956 (67/68 urte)
Herrialdea Alemania
Talde etnikoaSintia
Familia
Ezkontidea(k)Hope Awosusi (en) Itzuli
Seme-alabak
Hezkuntza
Hizkuntzakalemana
Jarduerak
Jarduerakidazlea, musikaria eta eskubide zibilen aldeko ekintzailea

Ibilbidea aldatu

Awosusi 1956an jaio zen. Gurasoak bizirik atera ziren porraimosetatik, nazismopeko sinti eta ijitoen aurkako holokaustotik. 80ko hamarkadaren erdialdetik, Awosusik sintien eta erromanien eskubideen aldeko kanpaina egin du. 1990az geroztik, porraimosen oroitzapenaren kulturari buruz argitaratu du, musikari buruz, baita modu kritikoan ere, sintien eta ijitoen irudikapen estereotipatuei buruz.[1]

Elkarrizketa saileko burua eta Heidelberg-eko Alemaniako Sinti eta Ijitoen Dokumentazio eta Kultura Zentroko zuzendaritza-batzordeko kidea izan zen. Jarduera horren esparruan, porraimosen oroimenaren politikan hezitzaile gisa aritu zen gazteekin.[2][3][4]

Musikari gisa, Rom Som – Ich bin ein Mensch – Lyrik und Lieder der Sinti und Roma (Rom Som - Gizaki bat naiz - Sinti eta ijitoen poesia eta abestiak) musika eta poesia proiektua garatu zuen, Romeo Franz biolin jotzailearekin eta beste musikari batzuekin batera. Awosusik testu lirikoak eta aieneak (tradizionalak) interpretatzen ditu Europa osoko nazionalsozialismoan ijitoen eta sintien jazarpenari buruz. Romeo Franz Ensemble jazz sinti bandak laguntzen dio.

Bere senarra Hope Awosusi gitarrista da, Karlsruhe Awosusi Quintet jazz-funk-soul bandan jotzen duena. Bere alaba Tayo Awosusi rhythm and blues eta soul abeslaria da. Anita Awosusi Karlsruhen bizi da.[5]

Aintzatespenak aldatu

1996an, Awosusik, Mikhail Krausnick eta Romani Roserekin batera, Telebistako Civis Saria jaso zuen Auf Wiedersehen im Himmel - Die Kinder von der St.-ean egindako lanagatik.

Argitalpenak aldatu

  • Anita Awosusi, Michail Krausnick: Katalog zur Ausstellung „Die Überlebenden Sind die Ausnahme“ – der Völkermord an Sinti und Roma: Erakusketa, Sinti Aleman Elkartea, Renania-Palatinatua Estatu Elkartea, Landau, Palatinado 1992.
  • Anita Awosusi, Michail Krausnick: Abfahrt: Karlsruhe. Die Deportation des Pfälzer und Karlsruher Sinti. Dokumente und mündliche Erinnerung. Dokumentuak eta ahozko oroigarriak. Bulletin trimestriel de la Fondation Auschwitz, 1994, 44/45 zkia. 97-111 or.
  • Anita Awosusi (ed.): Die Musik der Sinti und Roma (Alemaniako sinti eta erromanien Kultura eta Dokumentazio Zentroaren argitalpen sorta), Heidelberg 1996-1998, 3 liburuki:
  • Anita Awosusi (ed.): Stichwort: Zigeuner – Zur Stigmatisierung von Sinti und Roma in Lexika und Enzyklopädien. Wunderhorn, Heidelberg 1998, ISBN 3-88423-141-3.
  • Anita Awosusi (ed.): Zigeunerbilder in der Kinder- und Jugendliteratur. Wunderhorn, Heidelberg 2000, ISBN 3-88423-177-4.
  • Anita Awosusi, Romeo Franz, Unge Schmitt: Das unsichtbare Volk: Colloquium über Sinti und Roma an der Universität Bremen im WS 1999/2000, Radio Bremen 2000.
    • 9. liburukia: Rom Som – Lyrik und Lieder der Sinti und Roma.
  • Anita Awosusi, Andreas Pflock: Sinti und Roma im KZ Natzweiler-Struthof – Anregungen für einen Gedenkstättenbesuch – Geschichte, Rundgang, Biografien, Informationen. Dokumentations- und Kulturzentrum. Heidelberg 2006, ISBN 978-3-929446-19-7.
  • Anita Awosusi, Andreas Pflock: Den Opfern ein Gesicht geben – Historische Fotografien im Kontext der pädagogischen Arbeit des Dokumentations- und Kulturzentrums Deutscher Sinti und Roma, Silvio Peritore, Frank Reuter (ed.): InszenIerung des Fremden. Fotografische Darstellung von Sinti und Roma im Kontext der historischen Bildforschung, Heidelberg 2011, pp. 263–279, ISBN 978-3-929446-28-9.[6]
  • Anita Awosusi: Perspektiven und Analysen von Sinti und Roma in Deutschland, dosierraren hitzaurrea. Jane Schuch e Isidora Randjelović-ek editatua, Berlín 2014.[7]

Erreferentziak aldatu

Kanpo estekak aldatu